20091020 varning: bäbissnack

hej igen blöggen. och allihopa!
här sitter jag med en munk i magen som känns som trettio munkar i magen. det är inte lätt det här med att ha en inneboende jumboräka i magen 24/7. blir inte så mycket plats över till annat. frågan är ju hur jag ska klara av att bära runt på en ännu större krabat när jag knappt har nån plats över at this point? det är tur att jag är en rätt lugn människa.. och tar det som det kommer. ingenting att vara orolig över här, inte!

är FAKTISKT riktigt förvånad (nu när allt lugnat ner sig lite) över reaktionerna vi fått angående hela mammapappabarngrejen (jag har väldigt svårt för att använda ordet "graviditet". vet inte varför.)
inte en enda tveksam reaktion. inte en enda negativ reaktion. inte ett endaste "hur hade ni tänkt att ni skulle klara det här, egentligen?" eller "är det inte lite för tidigt?" pappa frågade "vill peter också bli förälder?" men det är väl så nära man kan komma en "negativ" reaktion. inte ens negativt, alltså. jag är helt förundrad över allt.
att vi kan vara så lyckligt lottade. att vi har världens bästa support-klan till familj! och inte hela släkten emot oss. nu är ju kanske frågan varför jag ens förväntade mig några negativa reaktioner? i don't know. kanske för att det inte var det minsta planerat? och för att vi själva, från början, inte kände att det är rätt tid i livet att sätta ett barn till världen.

MEN. så tänkte jag såhär: vad spelar det för roll om det händer nu eller om tre år? jag vill ändå vara en ung och pigg mamma (inte någon ungmamma89.blogg.se. bara en vanlig mamma som råkar vara under 30.)
jag vill ha orken till att leka och lattja med mitt barn. orken att hitta på saker med det och orken att engagera mig till 110% i han eller henne. det kan vi ge ett barn. no doubts. jag har aldrig varit mamma förr (obviously) men jag har en rätt j***a bra bild av hur det kan vara. har sagt flera gånger att jag aldrig vill ha barn (och inte menat det) just för att jag redan har en massa småkids runt omkring mig hela tiden (småsyskon, osv). men jag älskar ju småkidsen! det är roligt med fart och fläng och det finns ingen bättre motion än att springa runt och jaga dom små monsterna. kan sammanfatta det såhär: fördelarna dödar nackdelarna.

med tanke på hur många som försöker och försöker i flera år och aldrig lyckas få barn har jag inte mage att tacka nej till det här livet. det går bara inte.

du är så välkommen lillknodden. can't wait to see you!

4 comments:

carina.lundvall sa...

Jag älskar dig, Mikaela! Du är sååå bra!
Kramis från mamsen

Sweez sa...

William hälsar att du har en katt i magen som ska heta Isabella hihi! Kramis från oss

Alexandra sa...

Ja prova vinet sen när det gravidats, ammats klart och allt sådant!

Måste även säga att jag själv var oerhört nervös för negativa kommentarer och blev väldigt förvånad när mina föräldrar blev glada istället för arga.
Lycka till med allt igen, det kommer gå toppen! =)

Ingemar sa...

Hej Mikaela och Peter!

ta pa dej och skot om er
Det finns for lite bokstaver pa tandgantbordet.
Kan man gora nat at det halle nere nogon extraknapp t.ex. inte en ett fragetecken.

Mormor Morfar
Kramar fran oss